Det är juni, sommar, och skärgårdsabstinensen är här. Svårare än nånsin förr. Jag saknar vår rutiga stuga så in i… Vi ska dit i år. Tanken var först att det blir allt för svårt och invecklat att ta oss ut dit i år med en ettåring. Men om vi nu hastigt och lustigt byter båt, köper lite brädor och barnsäkrar terassen, så kan de väl inte vara så svårt, eller?? Laddar upp med mycket plåster och kyypakkaus från apoteket bara.

Jag har svärföräldrar på besök som bäst, efter att ha ätit tårta och byggt med lego skickades dom ut och rasta Stella en stund. Stella ropar ”ungaa ungaa” (= gunga) i stor förtjusning och jag sväller i soffan, gorr skönt!